Varför tygblöja?

Är tygblöjor verkligen bättre för miljön och billigare än engångsblöjor? Det är ingen hemlighet att vi tycker att tygblöjor är bra – vi säljer dem i vår butik. Den stora klumpsumman när du köper tygblöjor kanske avskräcker dig, men i jämförelse med hur mycket du betalar för engångsblöjor totalt under hela blöjtiden är summan betydligt mindre.

 

Ekonomi

En svensk studie visar att mer än hälften av alla barn blir torra dagtid vid tre års ålder, och nästan alla vid fyra års ålder (Jansson, Hansson, Sillén & Hellström, 2005).

Blöjtiden har förlängts i jämförelse med tidigare generationer på grund av att dagens blöjor har sådan stor uppsugningsförmåga, och håller barnen så torra, att barnen inte längre känner när de har kissat (Friström, 2016, 8 april & Rogers, 2013). Enligt Bakker & Wyndaele (2000) blev 71 % av barnen, till föräldrar födda 1920–1940, blöjfria dagtid före 18 månaders ålder. För barn till föräldrar födda 1960–1980 motsvarade den siffran endast 17 %.

Enligt Friström (2016, 8 april) blir ett barn som använder tygblöja blöjfritt 12–24 månader tidigare än barn som endast använder engångsblöjor.

 

I Testfaktas kostnadstest räknar de på att ett barn använder sex blöjor per dag och beroende på vilket blöjmärke som används, uppgår dessutom kostnaden för dessa tre år till mellan 10 000–16 000 kronor (https://www.testfakta.se/sv/foraldrar-barn/article/basta-blojan-babybaken). Det blir 2200 blöjor per år, och använder ett barn blöjor i tre år blir summan 6600 blöjor. Detta kan du lätt kalkylera själv om du vill ha exakta siffror och priser för just ditt barn, om du redan nu vet hur många blöjor som går åt per dag, vilket blöjmärke ni köper och hur många blöjor som ingår i blöjpaketet.

 

Vi räknade ut att vi skulle ha använt ca 210 blöjor på en månad, och därmed betalat 440 kr i månaden för våra engångsblöjor om vi inte övergått till tygblöjor. Beräknat på en blöjperiod på tre år, skulle vi ha landat på en summa av ca 15 500–16 000 kr.

Efter att ha köpt alla tygblöjor vi behöver har vi spenderat ca 4500 kr, varav majoriteten av blöjorna är så kallade ”one size” och växer med barnet. Med andra ord kommer vi kunna använda dessa blöjor genom hela blöjtiden. Det var självklart en stor summa att betala på en gång, men vi kände att det i längden blev billigare och därför värt det – speciellt när även miljön kom med i beräkningen. Sanningen är dock att vi hade kunnat komma undan väldigt mycket billigare med tygblöjorna, om vi valt andra märken och andra blöjsystem. Det kan räcka med 2000 kr för hela blöjtiden, till och med mindre om man väljer det enklaste systemet – vikblöjor och PUL-skal.

 

Miljöavtryck

Enligt Testfakta används ungefär 500 miljoner engångsblöjor i Sverige. Det är 500 miljoner engångsblöjor årligen i soporna (https://www.testfakta.se/sv/foraldrar-barn/article/blojor-fakta-om-testet). Blöjorna kan inte återvinnas eller komposteras, och de brinner dåligt eftersom de är så fuktiga – deras uppsugningsförmåga är ca 100 gånger sin egen vikt. Anledningen till detta är materialet de består av. Det yttre skiktet består av polyetenplast och det inre skiktet närmast barnets hud består av fiberduk. Mellan polyetenplasten och fiberduken finns cellulosa och superabsorbenter (små plastkulor av natriumpolyakrylat). Det är dessa superabsorbenter som gör att dagens blöjor kan hålla så mycket vätska. Superabsorbenterna utgör ca en fjärdedel av blöjans material, och plastkomponenterna i engångsblöjorna är oftast gjorda av olja. (Friström, 2016, 8 april).

 

Tygblöjor kan innehålla olika material, ex. naturfiber såsom ull, bomull, hampa, bambu – men också syntetmaterial i form av mikrofleece, mikrofiber och PUL (polyuretanlaminat). PUL är ett syntetmaterial som håller blöjan vattentät, men ändå andas. Vissa barn tål inte naturmaterial, och vissa barn tål inte syntetmaterial. Vi uppmuntrar till att använda naturmaterial så mycket som möjligt, men vi vet också att det inte är möjligt för alla hushåll. Vi anser det vara bättre att använda en tygblöja i syntetmaterial, än att använda engångsblöjor då engångsblöjor genererar större negativa konsekvenser. Det handlar i slutändan om den totala energiförbrukningen, vattenförbrukningen, markresurser vid tillverkning och avfallsmängd som engångsblöjor och tygblöjor har.

 

Nedan är en bild som sammanfattar en rapport från Australien om engångsblöjor och tygblöjor, och vilket miljöavtryck de har. Bilden är tagen från ANA (Australian Nappy Association).

 

Det som undersöktes var miljöavtrycket av engångsblöjor och tygblöjor för ett barn under ett års tid. I undersökningen jämfördes behov av markresurser, vattenförbrukning, energikonsumtion och avfallsmängd. På så sätt jämfördes miljöavtrycket för båda sorters blöjor från produktion till avfall.

Det man kom fram till var att vattenförbrukningen var nästan samma för tygblöjor och engångsblöjor, och att skillnaderna i stället låg i andra faktorer. Engångsblöjor krävde mycket mer markresurser och energi, samt resulterade i betydligt mer avfall (https://www.australiannappyassociation.org.au/are-cloth-nappies-as-bad-for-the-environment-as-disposable-nappies/).

 

En rapport från Storbritannien menar dock att miljöavtrycken för tygblöjor vad gäller vattenförbrukning kan påverkas av hur man tvättar dem. De rekommenderar att inte tvätta på högre än 60 C, och att tvätta med full maskin. Ytterligare rekommendationer för ännu mer minskat miljöavtryck för tygblöjor är att lufttorka blöjorna, torktumla så lite som möjligt, använda energisnåla tvättmaskiner och att återanvända tygblöjorna på andra barn (Aumônier, Collins & Garrett, 2008).

 

Måste man köra antingen eller?

Nej, det måste man inte. Man kan blanda. Vissa kör tygblöjor heltid, andra deltid i olika stor utsträckning. Kanske fungerar det bara att köra under helgen för vissa, andra bara dagtid. Det är tillåtet att blanda engångs- och tygblöjor. Vi tycker att varje minskad engångsblöja är en vinst! Behöver ni engångsblöjor nattetid för att få sova bättre – kör då på det! Vi använde länge engångsblöjor nattetid, innan vi hittade en tygblöja som fungerade bra. Vi prioriterade sömn så att alla skulle kunna ha en hållbar vardag. Vår flicka är känslig mot väta under natten, och kissar floder. Det tog dessutom lång tid innan vi hittade en tygblöja som kunde suga upp all vätska och samtidigt hålla henne torr. Med det vill vi trycka på att det går att anpassa hur du använder tygblöjor till vad just din familj behöver, och vad som fungerar för just din familj. Det behöver inte vara allt eller inget. Hoppas du har blivit åtminstone lite intresserad av tygblöjor!

 

 

Referenser

 

Aumônier, S., Collins, M. & Garrett, P. (2008). An updated lifecycle assessment study for disposable and reusable nappies. Bristol: Environment Agency. Hämtad från https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/291130/scho0808boir-e-e.pdf

 

Bakker, E. & Wyndaele, J. (2000). Changes in toilet training of children during the last 60 years: the cause of an increase in lower urinary tract dysfunction? BJU International 86 (3), 248-252. DOI: 10.1046/j.1464-410X.2000.00737

 

Friström, A. (2016, 8 april). Så funkar tygblöjor. Sveriges Natur. Hämtad från https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/sa-fungerar-tygblojor/

 

Jansson, U-B., Hanson, M., Sillén, U., Hellstrom, A-L. (2005). Voiding pattern and acquisition of bladder from birth to age 6 years – a longitudinal study. The Journal of Urology,174 (1), 289–293. DOI: 10.1097/01.ju.0000161216.45653.e3

 

Rogers J. (2013). Daytime wetting in children and acquisition of bladder control. Nursing children and young people25(6), 26–33. https://doi.org/10.7748/ncyp2013.07.25.6.26.e195

 

https://www.testfakta.se/sv/foraldrar-barn/article/basta-blojan-babybaken

 

https://www.testfakta.se/sv/foraldrar-barn/article/blojor-fakta-om-testet).

 

https://www.australiannappyassociation.org.au/are-cloth-nappies-as-bad-for-the-environment-as-disposable-nappies/



Nyare inlägg


Lämna en kommentar

Var god observera att kommentarer inte publiceras förrän de har blivit godkända